Din löpning börjar inte med ett nytt par skor, den börjar med en kompis

Du har tänkt att du ska börja springa i evigheter. Kanske har du till och med gjort det förut, ett par veckor här, en vecka där, innan vardagens måsten äter upp tiden. Du vet att du borde. Du vill till och med, men skorna blir stående i hallen. Du kanske tänker att du är lat men sen är det heller ingen som har förväntat sig att du ska ut och springa. 

Det är just det jag kan ändra på!

Känner du igen dig ?

Du sitter i soffan efter en lång dag och tänker att du “borde ta en löprunda". Men att byta om känns som ett projekt i sig och tanken på att bara att ta tag i det känns tyngre än själva löpturen. Du kanske tänker att du inte är en riktig löpare ändå, du har ju aldrig sprungit aktivt. Så kan det upprepa sig dag efter dag.

Kanske har du försökt förr. Köpt nya träningskläder och haft stora planer.  Du sprang intensivt i två veckor, sen kom något emellan och du föll ur din plan. Det kan vara tidsbrist eller helt enkelt för att ingen märkte om du fortsatte springa eller inte. 

Det du egentligen längtar efter är inte en hård träningsplan. Det är någon som finns där, som peppar dig, som bryr sig om att du kommer ut på din löptur och som gör tröskeln så låg för dig att du faktiskt kommer ut genom dörren.

När vi gör detta tillsammans

När du bestämt dig så förändras en detalj: du är inte ensam om det längre.

Vi börjar precis där du är, inga krav på att du redan ska vara tränad eller ens "en löpartyp". Jag har själv börjat från noll, så jag vet exakt hur det känns att ta de första ovana stegen. Tillsammans lägger vi upp en plan som faktiskt får plats i din vardag. Det kommer inte att vara långa eller snabba löppass utan behagliga tillfällen för dig att hämta energi.

Det som gör  den stora skillnaden är kontinuiteten. Jag finns där mellan passen för att peppa och påminna dig. Jag har fått höra av klienter att min coachning är ett mjukt stöd snarare än en tuff PT som du kan känna oro inför att träffa. Bara en kompis som förväntar sig att du genomför vad vi planerat och som firar med dig när du gör det.

Steg för steg slutar löpningen kännas som ett måste. Det blir en stund som är din. En vana som sitter, istället för något som rinner ut i sanden efter tre veckor.

Efter en tid är det inte ovanligt att något har skiftat i grunden.

Du har slutat fråga dig själv "ska jag orka idag" utan för att du vill så byter om och kör din runda, för det har blivit en del av vem du är. Du känner dig starkare, piggare, och stolt över dig själv på ett sätt som sträcker sig långt bortom löprundan i sig. Kanske är det första gången på länge du gett dig själv tid och fokus.

En dag kanske du säger högt utan att tveka: "Jag är faktiskt en löpare."

När du hittat det